Fattigdom och utanförskap i Sveriges digitala ekonomi
Lena Halldenius och Moa Petersén
Nu finns nummer två av Lund Human Rights Reports and Working Papers: Det är en rapport från forskningsprojektet Cash. Mänskliga rättigheter och social hållbarhet i övergången till ett kontantlöst samhälle. Projektet har genomförts av oss, Lena Halldenius och Moa Petersén, med finansiering av forskningsrådet Formas.
Användningen av kontanta pengar minskar och allt fler betalningar görs digitalt. Detta är en global förändring, men den är ovanligt tydlig just i Sverige. Det blir allt vanligare att kollektivtrafiken, affärer och andra serviceställen inte tar emot kontanter som betalningsmedel. Möjligheten att betala räkningar med kontanter över disk är högst begränsad; i stora delar av Sverige finns den inte alls.
Frågan som har undersökts i det här projektet är hur Sveriges digitaliserade ekonomi påverkar de personer som av olika skäl och i varierande grad är beroende av kontanter för att kunna sköta sina betalningar.
Med fokus på Sverige – som har en i hög grad digitaliserad ekonomi – har denna studie syftat till att utforska och lära av de erfarenheter som kontantberoende personer har. Vårt fokus har varit på personer i ekonomisk och social utsatthet, eftersom internationell forskning har identifierat fattigdom som den främsta anledningen till att personer i utvecklade länder som Sverige inte är en del av den digitala ekonomin. Även faktorer som ålder, funktionsnedsättning och osäker migrationsstatus ökar sannolikheten för att man är beroende av att kunna betala kontant.
Under 2022 och 2023 genomförde vi en intervjustudie i Malmö med personer som av socioekonomiska skäl har behov av att kunna betala med kontanter, samt med volontärer och personal vid organisationer som i sin verksamhet kommer i kontakt med personer som är kontantberoende. Deltagarna i studien har delat med sig av sina erfarenheter av hur deras vardag och upplevelser av samhället påverkas av att betalningsmarknaden digitaliseras. I studien betraktas ofrivilligt kontantberoende som en aspekt av digitalt utanförskap och som en rättighetsfråga. Att samhällets grundläggande funktioner – som betalningsmarknaden – digitaliseras på ett sätt som gör att redan utsatta grupper ställs utanför skapar en ny form av ekonomisk orättvisa.
Ur analysen av vårt intervjumaterial framträder tre teman.
- Inlåsningseffekt: Personer i kontantberoende riskerar att bli utelåsta från den officiella digitala ekonomin. Men samtidigt blir de instängda i en krympande bubbla av lågprisbutiker och serviceställen som tar emot kontanter, men där många grundläggande ekonomiska transaktioner inte är möjliga att göra. I denna sfär fungerar kontanter närmast som en lokal valuta, separat från samhällets ekonomiska infrastruktur. Detta skapar beroende och integritetsförluster.
- Tid och planering: Digitaliseringen påverkar upplevelsen av tid och normaliserar snabbhet och att göra flera saker samtidigt. Personer i kontantberoende och digitalt utanförskap upplever att de inte är synkroniserade i förhållande till samhällets takt och tempo och att deras behov uppfattas som ineffektiva utifrån sociala normer. Utanförskapet gör också att de kortsiktiga strategier som behövs för att klara sig från dag till dag, motverkar de mer långsiktiga strategier (och det risktagande) som krävs för att försöka ta sig ut ur sin situation och försöka bli en del av den officiella ekonomin.
- Maktlöshet och konstruerad inkompetens: Ingen av våra kontantberoende deltagare visade någon förväntan om att saker och ting skulle bli lättare eller bättre för dem. De berättar om ångest och stress, om att känna sig dumma och generade. De uttrycker ilska och vanmakt inför banker, myndigheter och andra ansiktslösa krafter som inte verkar bry sig om dem. Deras erfarenhet är också att värdet av val som är viktiga för dem inte erkänns. De finns också en sorg över vad de ser som en förlust av gemenskap och mänsklig kontakt.
Svårigheterna med att betala digitalt är en del av ett större främlingskap inför det digitaliserade samhället i stort och upplevs som en skamlig och nedbrytande social exkludering. Ett viktigt resultat är att kontantberoende är en socialt påtvingad position och en konstruerad inkompetens, till följd av en politiskt och kommersiellt motiverad infrastrukturomvandling. Människor som är beroende av kontanta pengar hamnar i behov av särskilt stöd, inte för att de har förändrats utan för att samhället har förändrats runt omkring dem utan att deras omständigheter, kunskaper och erfarenheter har beaktats.
Den kontantlösa ekonomin är inte en tekniskt betingad företeelse, utan ett politiskt och kommersiellt val. För att politiken på ekonomin och digitaliseringens område inte ytterligare ska missgynna de som redan är utsatta är erfarenheterna av hur det är att leva i kontantberoende i en digitaliserad ekonomi en avgörande kunskapsbas.
Tack till projektets ovärderliga medhjälpare Nanna Malmborg Rasmussen, Elinn Leo Sandberg, Hedvig Halldenius och Amy Kerplunk Mughames.
Läs hela rapporten:
